Kost och motion

Livet 2.0

Om att leva på 2000-talet och må bra ändå

Kost och motion

 

GI, LCHF, stenålderskost… vad ska man tro på? Mat verkar för många handla mest om dieter och viktkontroll. Huruvida en viss kosthållning är bra eller inte avgörs av dess effekt på vikten. Men viktkontroll och långsiktig effekt på hälsan är inte samma sak. Man kan vara smal men invärtes jättesjuk. Bra mat är inte den som håller mig slankare än min nästa (märkligt men utbrett ideal) utan den som håller mig frisk och vital hela livet. Det finns sätt att äta och leva där man inte alls behöver räkna kalorier, späka sig och gå hungrig. Men man får i så fall kasta ut skräpmaten och fokusera på näringstät och oförstörd föda. Sådant vi åt innan det spårade ur, dvs sådant vi åt före jordbukets intåg. Somliga kallar det paleolitisk kost, stenålderskost, men ursprunglig föda är kanske en bättre beteckning. Vill vi hålla oss friska och för all del slanka är det en god idé att äta sådant vi är gjorda för att äta. Många av våra vanligaste sjukdomar, som åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom, är inte en oundviklig effekt av att vi åldras utan resultatet av långvarigt felaktigt födointag. The bottom line: Man kan välja att äta och leva precis som man vill, men man kan inte välja bort effekterna därav. ”Gör vad du vill – och betala för det”, ska Gud ha sagt enligt ett spanskt ordspråk. Men det vi i praktiken gör är att anamma del ett men protestera mot konsekvenserna.

 

Gör experimentet att nästa gång du handlar bara köpa sådant som vi människor hade tillgång till innan vi började bruka jorden. Det reducerar urvalet, och det är den enda säkra maten. Övrig "mat" är osäker ur hälsosynvinkel. Kanske går det bra ändå om man har tur, men ur biologisk/evolutionär synvinkel gör man en chansning. Och för undvikande av missförstånd: tamboskap, uppfödd på säd, antibiotika och steroider, ingick inte i kosthållet för 10 000 år sedan. För att göra övningen mer autentiskt, välj en matbutik några kilometer bort - mat ska jagas, samlas och släpas med viss möda.

 

Jag tror som du hör att det finns lösningar, men då behöver man vara kreativ och kanske litet bohemisk i sin livsstil, välja bort butikernas färdiglagade sörja och äta medvetet. Ge din kropp enbart det bästa, ät när du är hungrig, sluta äta när du är mätt, och se vad som händer på ett par månader. Se ett spännande föredrag om "mindful eating" här. Jag övervägde att placera denna sida som undersida på fliken "Leda sig själv" eftersom det är vad det egentligen handlar om. Vi vet redan tillräckligt om vad vi bör äta för god hälsa, det egentliga problemet handlar om hur vi långsiktigt upprätthåller den självdisciplin och de goda vanor som är en förutsättning för den ständiga kampen mot en kultur och en livsmedelsindustri som försöker ta livet av oss i förtid med "mat" som inte alls är mat. I detta avseende måste det ha varit lättare att leva på stenåldern; om det gick att äta så var det bra för oss. Ett par enkla råd:

  1. Påminn dig ständigt om varför du äter sunt (se dina barnbarn växa upp eller vad det kan handla om).
  2. Försök inte klara det på egen hand. (Försök inte klara något på egen hand - vi människor är svaga varelser i ständigt behov av andras stöd). Involvera kompisar eller en bra coach/mentor och följ upp kontinuerligt.
  3. Köp inte hem något du inte bör äta. Det kommer förr eller senare att hamna i en mage nära dig.

 

Mer om detta kan du läsa i bildsamlingen nedan. Men området är notoriskt svårt att forska på, så använd ditt sunda förnuft när du ska avgöra hur du vill äta och leva - det är din hälsa som står på spel. Som Mark Twain sa: Var försiktig med att läsa böcker om hälsa - du kan dö av ett tryckfel!

 

Vårt djupaste behov - att mötas vid lägerelden över en bit mat? Freud go home!

Prima frukost!

Inte fullt så prima

Jätteprima! Utom för fisken vill säga. Jag har länge letat intellektuellt och moraliskt oantastliga argument för att fortsätta äta djur. Förgäves, ska tilläggas.

 

Såg ett program om elefanter på TV: de känner som vi, tänker på något ordlöst vis som vi, men bryr sig mycket mer om varandra och tar bättre hand om varandra än många människor i vår sönderstressade och krigande värld. Att vi skulle vara ett "högre stående" djur än de övriga saknar helt empirisk grund.

Ursprunglig föda och naturlig livsstil - är det möjligt, och är det bra?

Aldrig blir vetenskapens begränsningar så tydliga som när det gäller forskning om vad vi ska äta. Så gott som samtliga forskare förefaller vara eniga om att vitt mjöl, socker och transfetter är skadligt. Övriga födoämnen verkar generera åtminstone viss kontrovers. Livsmedelsverket skulle protestera mot det påståendet och hävda att det visst är klarlagt vad vi bör äta och inte - allt finns på deras hemsida! I realiteten kan den hemsidan ibland släpa minst tio år, så du kan hinna dö av dina troligen dåliga vanor långt innan Livsmedelsverket ändrar några råd.

 

I detta material har jag försökt samla vettiga tankar om vad vi rimligen är gjorda för att äta. Jag har delvis utgått från de två ur vetenskaplig synvinkel seriösa böckerna till höger. En del nyckelbilder hittar du här till höger. Sidorna (134 st) är i A4 för att lätt kunna skrivas ut för en offensiv placering på kylskåpsdörren.

 

Men den vetenskapliga evidensen är av varierande kvalitet, och det finns som sagt mycket litet som samtliga forskare är ense om. Så ta det jag skriver med en nypa salt - det är något så värdefullt som din hälsa som står på spel. Å andra sidan kan vi inte precis låta bli att äta "för säkerhets skull".

 

 

Råd från Åldrandets gåta av Henrik Ennart

Min sammanfattning av en synnerligen välskriven och spännande bok av journalisten som skrivit i SvD om de blå zonerna och de folk som blir riktigt gamla. Vill du bli hundra och ha skallen med dig är detta en bra bok att börja med. Här erbjuds ett antal vitt skilda kosthåll och livsstilar som samtliga leder till nästintill odödlighet. Det förefaller finnas många sätt att äta sunt på, och kanske är det så att det inte finns någon gemensam nämnare för vad som ingår - det som förenar många hälsosamma koster är snarare vad de inte innehåller (socker, vitt mjöl, raffinerad och processad mat). Bara att välja den du gillar bäst, ställa in dig på socialt utanförskap och sätta igång.

 

Således fascinerande läsning om vad som skulle kunna förlänga våra liv och förbättra hälsan på vägen, om vi bara kunde komma på hur vi ska göra för att inte ideligen återfalla i att leva som de västerlänningar vi dessvärre är. Att motivera till goda levnadsvanor är som bekant svårt - vi människor vill ha omgående lustkänslor som belöning för våra umbäranden, men belöningen för att sköta kost och motion är istället att inget tråkigt händer om trettio eller fyrtio år sisådär. Om man har tur. Lång väntan på ingenting, kan tyckas. Fast när man blir äldre och ser jämnåriga vänner drabbas av stroke och cancer känns den belöningen långt ifrån ointressant ändå.

Magsmart: mat för en lugnare mage och bättre hälsa av David Jonsson

En spännande bok om tarmbaciller och hälsa. Ter sig vederhäftig och öppnar för t ex behandling av av psykisk ohälsa genom förändrad tarmflora mm - vi lär få höra mer om detta. Bara att införskaffa en bautaburk för grönsakssyrning!

Matguide för 2000-talet

Egen sammanfattning av Naturskyddsföreningens råd 2014

Goda levnadsvanor, min lathund

Min erfarenhet är att det kan vara förvånansvärt svårt att sluta med mat man tycker om. Inte bara mat som är ohälsosam på lång sikt utan även sådan som ger akuta problem som magont (lök, vitlök, kål och liknande) eller försämrad sömn och därmed försämrad livskvalitet (kaffe, te, choklad). Den mänskliga naturen är sannerligen inte mycket att hänga i granen, åtminstone inte min.

Hjärnkoll på maten

Martin Ingvar och Gunilla Eldh har skrivit två läsvärda böcker; Hjärnkoll på maten och Hjärnkoll på vikten. Här några användbara tankar från den första (projektet att sammanfatta hela boken kom av sig).

Inbjudan till kostseminarium

Så här kan en halvdag se ut. Jag har försökt med en timme, men eftersom detta område berör så många på djupet har alla så många frågor och åsikter att det verkar behövas minst en halvdag i alla fall. Vid ett tillfälle hade gruppen efter två träffar tagit sig till bild 39 av ca 150, sedan gav vi upp.

Världens godaste kladdkaka?

Jätteopaleolitisk. En av mina första ungdomsromanser. Vi möttes ungefär 1975, när jag var 15 år, och har hållit viss kontakt ända sedan dess. Den första kärleken glömmer man aldrig!

Men vad gäller receptet är det som med allt annat här i världen. Så länge man inte är insatt i ett ämne är det enkelt, men ju mer man lär sig desto mer komplicerat blir det, och när man är riktigt insatt blir det omöjligt att veta vad man ska tro. Jag tröstar mig i just detta fall med att man med de aktuella ingredienserna näppeligen kan misslyckas, hur man än gör.

Det stämmer säkert att två liter blåbärssmoothie är jättebra för oss - däremot är det mindre bra för skåpluckor, det fick bli nya efter denna incident.

Michael Rangne

specialist i psykiatri

mrangne@gmail.com