Psykiatrisk skattning

Livet 2.0

Om  att leva på 2000-talet och må bra ändå

Psykiatrisk skattning


För några år sedan snöade jag in på psykiatrisk skattning ett tag. Samlade ihop flera hundra mer eller mindre kända formulär och frågelistor för psykiatrisk bedömning, diagnostik och symtomskattning, både för vårdgivaren och för självbedömning.


Det är emellertid en del bekymmer med dessa formulär. Bl a är det svårt att reda ut Copyright-situationen för många av dem (som ofta valsat runt på internet i många versioner). Av denna anledning kan jag inte lägga ut min fin-fina samling - varav en del riktiga rariteter, som likasinnade nördar säkerligen skulle ge en hel del för - på denna hemsida. Några få av de allra vanligaste lägger jag dock ut, då det rimligen inte kan vara ett problem med Copyrighten för instrument som redan dräller runt på hela internet. Jag skrev emellertid en sammanfattning om de mer användbara skattningsinstrument jag funnit och litet om vart och ett av dem, och den finner du här.


Jag lägger även ut ett antal formulär som jag, av missnöje med befintligt sortiment, själv skrivit ihop. Dessa är vetenskapligt sett rena mardrömmen - helt utan känd sensitivitet, specificitet, reliabilitet och validitet. Lik förbaskat har jag haft god nytta av dem ibland, som ett sätt att med enkla medel och minimal egen tidsåtgång få veta mer om patienten. Jag plitade även ihop ett frågeformulär för screening av det allra mesta man kan ha i psykiatrins värld, som du hittar här.

”Det handlar inte om att ha den bästa fiskeutrustningen utan om att kasta kroken i rätt vik vid precis rätt tillfälle. Då kan det också vara den finaste fisken som nappar.”


Ishockeytränare

Det vill till att man rett ut vad saken gäller innan man börjar behandla!

Screeningformulär, "Frågor om hur du mår"

Kort formulär, 18 frågor, för patienten att fylla i. Egen sammanställning av vissa väl etablerade screeningfrågor och några mindre så. De flesta frågorna kommer från SLL´s rekommenderade frågor vid misstanke om depression och ångesttillstånd. Finns även här, med förslag till information till olika patientgrupper. I grundversionen ges följande inledande förklaring: 

Det är vanligt att människor har psykiska besvär som man av olika skäl inte berättar om. Föratt få en så fullständig bild som möjligt av hur du mår ber jag dig att fylla i detta formulär. Uppgifterna är naturligtvis konfidentiella och om du önskar det så makulerar jag denna blankett så fort jag har tittat på den. Naturligtvis är det helt frivilligt att fylla i blanketten.

Screeningformulär: "Några frågor om hur du mår", patientens version

Detta är ett mer omfattande formulär än det ovan. OBS de likartade namnen. "Några" är i detta sammanhang liktydigt med 116 flervalsfrågor, samt en del fria frågor på slutet. Mer info om formuläret här.

Screeningformulär: "Några frågor om hur du mår", version för vårdgivare

Vårdgivarversion av formuläret ovan, med förklaringar, samt information om var respektive fråga kommer ifrån mm. Mer info om formuläret här.

Psykiatriska skattningsinstrument, en översikt

Min sammanställning av ett stort antal skattningar, sorterade under respektive tillstånd/diagnos, med förklaring och kommentar till de flesta. Mer om denna sammanställning kan du läsa här.

MADRS-S

Vanligt formulär för depressionsscreening. Copyright som för HAD ovan. Tolkningshjälp hittar du här.

Hur mår du idag?

Självskattningsformulär. 19 frågor i CPRS-format (sju skalsteg) som mäter depression, ångest och tvång. Frågorna i MADRS ingår.


PHQ-9

Annat vanligt formulär för depressionsscreening.Tolkninghjälp och bakgrund hittar du här.

Hospital Anxiety and Depression Scale, HAD

Vanligt formulär för screening av depression och ångest. Förefaller så allmänt utbrett att jag inte befarar Copyrighttrubbel, varför jag vågar lägga det här. Tolkninghjälp hittar du här, och mer information om detta vanliga instrument och dess för- och nackdelar här.

Liebowitz Social Anxiety Scale, LSAS

Klassiker för skatting av grad av social ångest samt vilken grad av undvikande ångesten leder till. Även friska får en hel del poäng här. Det är rätt och slätt fullt normalt, och bra för ens möjligheter att få vara med i önskade sociala sammanhang, att man inser att man faktiskt kan göra bort sig och därför försöker skärpa sig så att man undviker att bete sig som en idiot. Vår förmåga att känna skam är inget att skämmas för - tvärtom är det vårt redskap för att känna av när gruppen inte uppskattar vårt beteende. Problemet är de som är felkalibrerade, dvs som känner skam utan rimlig motsvarighet i vad andra faktiskt tycker.

Maniscreeningformulär "uppåtperioder"

Också eget alster. Detta formulär tog jag fram för många år sedan, innan jag blev bekant med MDQ och HCL-32-R. Vill gärna tro att jag var först:) De andra två har ett vetenskapligt stöd som mitt helt saknar, å andra sidan får man mer information av mitt. Det kan vara svårt att avgöra om en patient tidigare haft hypomana episoder eller bara varit lättad och glad när depressionen väl har släppt, så det behövs alla diagnostiska hjälpmedel man kan hitta.

Karolinska Exhaustion Scale, KES, Karolinskas utmattningsformulär

Någon tolkningsguide beträffande poängen har jag inte hittat, men för att ge en översiktlig bild av hur allvarliga utmattningssymtom du själv eller någon annan har duger det bra. Som vanligt med skattningar är en av förtjänsterna att de listar i sammanhanget relevanta symtom så att man får hjälp att komma ihåg vad man ska fråga om..

KABOSS-S, modifierad

KABOSS och självskattningsversionen KABOSS-S är ett berdömningsintrument som tagits fram för att underlätta utvärdering av effekten av given behandling vid borderlinetillstånd (emotionell instabilitet). Skalan utgår från CPRS och inbegriper symtom på ångest och depression därifrån, med tillägg av ca åtta nya variabler för att mäta borderlinedrag. Jag har här tagit mig friheten att renodla borderlinedelen, så att det f f a är just dessa drag man mäter. Det är inte ointressant att redan i inledningen av en behandlingskontakt få en bild av eventuella borderlinedrag hos sin patient!

Schizofreni subskala, CPRS

Det är mig veteligen brist på korta och koncisa bedömningsinstrument vid psykotisk sjukdom. De mest etablerade är PANSS och BPRS, men båda är relativt omfattande. CPRS schizofrenisubskala är ett kortare bedömningsinstrument, som inte är särskilt känt eller använt men som förtjänstfullt listar tio vanliga psykotiska symtom som är bra att undersöka vid misstanke om psykosutveckling.


Skala för bedömning av återfall i schizofreni

Liksom ovanstående instrument inte särskilt etablerad. Listar fyra vanliga yttringar (taget från CPRS) att vara observant på vid kontakt med en patient med schizofreni där man befarar försämring i tillståndet. Sömnstörning, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och förföljelseidéer.

Columbia Självmordsbenägenhet Bedömningsskala, C-SSRS Egen förenklad version. Inget dumt hjälpmedel alls för att värdera omfattningen av patientens suicidala intention.

S-risk 13

Bra sammanställning av ett antal riskfaktorer för suicid som bör beaktas vid bedömningen

AUDIT

Det vanligaste bedömningsinstrumentet för att försöka ta reda på om en patient har ett ohälsosamt alkoholintag. Testa själv inför semestern!

CAGE (Cut down, Annoyed, Guilt, Eye opener)

Annat vanligt screeninginstrumentet för att försöka ta reda på om en patient skulle kunna ha ett ohälsosamt alkoholintag.

TSQ, Trauma Screening Questionnaire

Screeningformulär tänkt att användas i syfte att identifiera personer i riskzonen för att utveckla PTSD. Instruktioner finns i formuläret.

Psykiatrisk skattning, en översikt

92 bilder om grunderna om psykiatrisk skattning. Mest för entusiaster inom området skulle jag tro.

Diagnostikföreläsning, KI, kort version

Denna föreläsning filmades 2009 för att göras tillgänglig på KI´s utbidningsweb. 60 minuter sharp var budet, m a o två utmaningar samtidigt. Jag har aldrig försökt hitta den för att se hur det blev, eftersom mitt intryck var att det blev en förfärlig föreläsning. Att föreläsa när man stirrar in i en filmkamera är enormt mycket svärare än att prata till levande människor, där man ju får kontinuerlig återkoppling på hur det går.

Anamnes, status, diagnostik och skattning

Lite av varje om skattning och diagnostik.

Den diagnostiska realiteten för många av psykiatrins patienter - litet av varje, samtidigt. Då är det inte helt fel med diagnostiska hjälpmedel för vårdgivaren.

Som Churchill påpekade: Champagne ska vara kall, torr och gratis.

Ett bra instrument får ihop cirklarna någorlunda.

MI (Motivational Interviewing) för motvilliga skattare.

Från regionala vårdprogrammen i SLL. Utgör grunden i mitt formulär "Frågor om hur du mår" (till vänster), med vissa tilläggsfrågor.

Det finns fler. Jättemånga fler. Men det är klokt att lära sig ett mindre antal och hålla sig till dem, så att man vet vad man håller på med.

Michael Rangne

specialist i psykiatri

mrangne@gmail.com