Relationer och samtalskonst

Livet 2.0

Om att leva på 2000-talet och må bra ändå

Att mina relationer ser ut som de gör är ingen slump

 

Det råder ingen tvekan om att den viktigaste faktorn för hur bra liv vi får är kvaliteten på våra relationer, som i sin tur är resultatet av ett antal tämligen väl definierbara beteenden och egenskaper. Goda relationer är en konsekvens av min skicklighet i att kommunicera och av vilken sorts människa jag väljer att vara. Många har rätt och slätt de relationer de förtjänar. Naturligtvis finns också de vars olyckliga lott beror på sjukdom, orättvisa och otur. Alla behöver vi förstå och tillämpa spelreglerna för goda relationer om vi vill slippa leva ensamma. Än mer om vi vill kunna välja vårt umgänge - de som uppför sig trevligast och bryr sig mest om sina medmänniskor får välja först!

 

Jag skriver här om samtal, "bemötande" (förfärliga ord), möten och relationer som fungerar. Samtalskonst vore ett bättre ord. Att samtala med en människa som inte mår bra bygger på samma färdigheter som alla andra samtal, kompletterade med goda kunskaper om psykologi och psykiatri så att den andre märker att man vet vad man pratar om och har något att tillföra. Det går därför inte att göra någon strikt uppdelning i samtal med vem som helst, människor som mår dåligt i samband med livsproblem, psykiatriskt svårt sjuka patienter och "besvärliga" människor. Sistnämnda gruppen har fått en separat flik här och återfinns även under fliken om personlighetsstörning. Det är därtill en betydande överlappning mellan denna flik och fliken psykoterapi. En del av bilderna är desamma, men eftersom de på psykoterapifliken försetts med skrifliga kommentarer stör dubbleringen förhoppningsvis inte alltför mycket.

 

Skillnaden mellan professionell, personlig och privat kommunikation har ofta överdrivits - det är i mångt och mycket samma färdigheter som fungerar, även om vissa skillnader finns och behöver beaktas. Det går inte heller att tillämpa någon särskild "metod" för samtalet. Tvärtom behöver man vara lyhörd för vem man har framför sig, och vad just denna person behöver just nu. Det viktigaste verktyget för ett gott samtal är du själv, och bästa samtalshjälpen får du genom att vara uppmärksam på den andres reaktioner på din insats. Några tips på hur du kan tänka när det går snett förmedlas också.

 

Vill du veta mer så läs en bok eller två av Jesper Juul. Ingen jag känner till har beskrivit relaterandets vedermödor och glädjeämnen lika insiktsfullt som han.

 

”Jag hoppas att under dagen kunna förmedla litet användbara tankar om vad som underlättar relaterandet till andra människor, även ungdomar. Extremt sammanfattat skulle jag då föreslå att man låter bli att leta metoder och tricks för detta. Istället ser man till att leta efter och hitta något man verkligen gillar och beundrar hos den man relaterar till, och sedan relaterar man till den delen av personen som man faktiskt gillar. Då blir mötet naturligt, man slipper förställa sig och kan istället vara sig själv. Lyckas man inte hitta något att gilla hos dem man är satt att hjälpa är man å andra sidan illa ute, men då ska man nog syssla med något annat.”

 

Citat från en utbildning om att möta ungtdomar med psykisk ohälsa jag gav för ett par år sedan.

Vårt behov av andra

 

”Min ende läsare”, skrev Gösta Oswald. Han syftade på vårt behov av att stå i förbindelse med åtminstone en annan människa och därmed vår omvärld. Utan kommunikation är vi utanför världen.

”Long time since you and I

sat here by the fire

discussing horses and women”

 

Seb Macahan

 

Ta hand om dig själv

Det är viktigt att vi själva mår bra om vi ska kunna hjälpa. Här några bilder om vad vi kan tänka på. Att trivas med och på jobbet, och att se till att få ut något av samtalen för egen del är viktiga bitar. Liksom att ha rimliga förväntningar på utfallet - det krävs två för en tango!

Samtalstips från Terapins gåva av Irvin Yalom

Yalom (till höger) skriver insiktsfullt om samtalskonst som fungerar, utan psykoterapeutisk jargong och fåniga psykologiska teorier. Här gäller det att samla ihop sig till ett riktigt samtal där du använder allt du kan, har och är till att åstadkomma ett äkta möte. Man kan kort sagt inte fuska eller gömma sig om det ska bli bra. Jag har här sammanfattat hans centrala tankar på åtta sidor.

Tankar och tips om att möta den som mår dåligt

56 bilder om mötet med den "psykiatriska" patienten. Som bygger på samma färdigheter som alla andra möten.

Möten och bemötande, allmänt och vid psykisk ohälsa

Utökad variant av ovanstående bildsamling. Vill du ha hela paketet ska du gå direkt till den långa versionen från Linköping nedan.

Att möta människor som mår psykiskt dåligt

Annan version. Jag grejar bara inte att sortera upp alltihopa fullt ut, sorry.

Psykiatri för icke-psykiatriker, Greaterminds, juni 2016

Bara bemötandedelen här, en kollega höll första dagen. Otroligt så många bilder man (jag) kan producera om något som i grund och botten handlar om vanligt hyfs och respekt. Men visst, eftersom jag sjölv behövt vara patient en del på senare år kan jag bara konstatera att det enkla inte är det självklara. Man vill få en smula kärlek i sin nöd, men bemöts korrekt. Man lär sig vara tacksam för det man får...

När mötet inte går så bra

Föreläsning för akutens personal, april 2016. I det arbetet gör man nästan inget annat än möter människor som mår dåligt, och då är det ofrånkomligt att det uppstår "besvärlighet" rätt ofta. Hur man som personal förmår hantera denna besvärlighet är avgörande inte bara för patientens vårdkvalitet utan också för ens egen arbetsglädje och för kvaliteten på det arbete man gör.

P g a tidsbrist hade jag bara någon halvtimme på mig att välja ut vad jag tycker är det viktigaste för medarbetaren att fundera på, och här är resultatet. Väl på plats fanns det ingen projektor.

Besvärliga patienter

Återkommande föreläsning för AT-läkare. Jag ogillar benämningen "besvärliga patienter", eftersom tusan vet vem det är som egentligen är mest besvärlig i mötet - frågar man patienten så är det säkert läkaren. "Svåra möten" eller "när det inte går så bra" är mer neutrala rubriker. Detta sagt är det ett faktum att möten går olika bra och ibland direkt illa, och det är något vi behöver kunna hantera.

Det svåra mötet - när det inte går så bra

Somliga kallar situationen "den besvärliga patienten", men det kan finnas andra förklaringar till ett dåligt samtal än just patienten (du anar säkert vart jag vill komma).

Bemötande för socialtjänsten, kort version

Augusti 2015. Här skulle jag prata om att möta människor, med fokus på de med psykiska svårigheter och funktionshinder. Som vanligt var min huvudpoäng att man med fördel kan möta dessa på samma sätt som man möter alla andra. Är man bra på det ena blir man bra på det andra.

Bemötande för socialtjänsten, lång version

Som ovan, för den som tycker att 600 bilder är litet tunnt.

Det är den som möter som ska backa

Osannolik berättelse av Sven Stolpe. Det måste vara personer som denna som genererar den stora efterfrågan på utbildningar om "besvärliga människor".

A lion called Christian: The Touching Reunion, kort

Sannerligen "a true love story". Ju fler filmer av detta slag jag ser, ju mer uppenbart blir det att vegeterianism är det enda acceptabla alternativet. De är ju precis som vi!

A lion called Christian: The Touching Reunion Längre version. Det finns massor på YouTube.

Varför ska vi bry oss om varandra?

Tänkvärd valfilm av Roy Andersson 1985.

Denna bild syftade när jag skrev den på patienter med depression, och ville påoeka att vi behöver ha en korrekt karta över anledningen till patientens tillstånd för att kunna hjälpa patienten till densamma. Men resonemanget kan utsträckas till samtliga psykiska sjukdomar och personlighetsavvikelser; även de sistnämnda gör i allmänhet sitt bästa och behöver snarare autenstisk återkoppling än ogillande och fördömande för att kunna ändra sitt beteende. Folk vill för det allra mesta komma överens med sina medmänniskor, kul är det inte att vara osams med och ogillad av andra.

Boktips

Michael Rangne

specialist i psykiatri

mrangne@gmail.com