Utredning och behandling

Tur man har hjärna så man kan tänka själv!

Råd och riktlinjer för utredning och behandling


Praktiskt användbara tips och råd har jag samlat här. OBS att det delvis rör sig om mina egna personliga lathundar och liknande, så använd officiella riktlinjer och inte mina alster i skarpt läge!


När det gäller diagnostik och utredning kan man ha god nytta av strukturerade skattningsinstrument. Mer om det här.

Strategier vid behandling av förstämningssyndrom, min lathund

De vanligaste alternativen, så att vi inte glömmer bort några relevanta behandlingar. Det finns mycket att välja på idag, och tur är väl det med tanke på hur ofta en viss behandling ger en högst måttlig eller rentav försumbar effekt.


En enda sida - jag välkomnar allt beröm!

Akuta tillstånd inom psykiatrin, min lathund

Den stora fasan för en psykiater - utöver att patienten ska suicidera - är att missa allvarliga och behandlingsbara kroppsliga orsaker till en psykiatrisk sjukdomsbild. Ett annat minst lika trist scenario är att missa ett allvarligt tillstånd som vi själva ställt till med, t ex malignt neuroleptikasyndrom, serotonergt syndrom eller Clozapininducerad agranulocytos. Här har jag sammanställt några sådana akuta tillstånd utifrån två mycket initierade föreläsningar av Mussie Msgina våren 2015. 

Akut agitation, min lathund

Det finns många officiella riktlinjer för detta. Bekymret med dessa, liksom med denna, är att de inte säger något om vad man ska göra när patienten inte svarar särskilt bra på den rekommenderade behandlingen. Dvs är vaken, stökig och skrikig trots maximal dos av rekommenderade läkemedel. Det är inte ofarligt att ge höga doser potent psykofarmaka. Jag tror att vi i vården behöver inse att det kan ta tid att få effekt på akut agitation, och att vi därfär behöver lära oss att stå ut med situationen bättre än vi gör idag. Både fastspänning och avskiljning är medicinskt säkrare än övermedicinering. ECT är ett sannolikt underutnyttjat alternativ. Samt en påminnelse från Socialstyrelsen: mer än ett antipsykotiskt läkemedel samtidigt ska föregås av EKG p g a risken för färlängd QT-tid!

Regionalt vårdprogram för SLL vid affektiv sjukdom, min lathund

Det finns numera hur många riktlinjer och vårdprogram som helst för utredning och behandling av affektiv sjukdom, vilket är bra. Dessvärre kan inget av dem fullt ut lösa något av de tre största problemen kring behandlingen:

  1. Många patienter blir möjligen bättre, men långtifrån bra trots det ena adekvata behandlingsförsöket efter det andra.
  2. Vi har otillräckliga resurser för att ge alla patienter optimal behandling. Det behövs fler psykiatriker och fler psykoterapeuter!
  3. En del patienter medverkar dåligt eller inte alls i sin behandling, vilket naturligtvis inte är något framgångsrecept.

Neuropsykiatrisk utredning, min lathund

Se mina kommentarer till det affektiva vårdprogrammet ovan.

Äldrepsykiatrisk lathund för eget bruk

Personlig sammanfattning av skriften Äldrepsykiatri – kliniska riktlinjer för utredning och behandling av Svensk Psykiatrisk Förening 2013, med vissa egna tillägg och modifikationer.

Lathund för handläggning av några vanliga psykiatriska tillstånd

Dessa kortfattade riktlinjer skrev jag redan 2003, tillsammans med professor Bo Runeson som stod för avsnittet om behandling av psykoser. De var tänkta för läkarstudenter som inte hunnit bli så vana vid psykiatriska patienter ännu. Jag återfann nyligen av en slump dokumentet och tycker att det fortfarande kan ha ett värde för den som vill lära sig litet grunder om psykiatri. Jag har därför gått igenom och justerat det litet lätt. Avsikten var och är att ge en översiktlig beskrivning av lämplig handläggning av några vanliga patienttyper där läkaren kan komma att stöta på dem; i första hand på en psykiatrisk akutmottagning under AT-tjänstgöringen och i andra hand på en husläkarmottagning - två stationer som alla läkare måste passera oavsett framtida specialitet.


Lathund vid akuta bakjourskonsultationer

När man som bakjour blir kontaktad av sjuksköterska med förväntan om någon form av tvångsbehandling av patienten gäller det att hålla tungan rätt i mun. Om man t ex råkar missa att förvissa sig om att patienten som "är på LPT" verkligen är intagen enligt 6b § LPT kan det medföra att kliniken gör en internutredning som skickas till IVO som anser att kliniken skött ärendet väl men anmäler berörd bakjour till polisen "för åtal", varifrån bakjouren ifråga ett halvår senare kallas till "enheten för grov kriminalitet i Stockholms city" för förhör. Med risk för sisådär 70 000 kr i dagsböter av redan skattade pengar om hen blir fälld. Lång historia, inte kul, tro mig eftersom det är jag som är bakjouren ifråga. Hur som helst, här är en lathund för att hålla reda på paragraferna vid förfrågningarna, inklusive de kritiska formuleringarna som gäller för de olika tvångsinsatserna.