Livet 2.0
Om att leva på 2000-talet och må bra ändå
Personlighetssyndrom
Omtvistat begrepp, som nyligen ersatt det än mer dubiösa begreppet personlighetsstörning. Får man verkligen säga så om en annan människa? I psykiatrin försöker vi ibland mildra klangen genom att tala om "personlighetsrelaterad problematik" eller något liknande. Men för många som har det svårt i livet beror deras svårigheter på att de faktiskt har ett annorlunda sätt att vara - tänka, känna, se på världen, relatera och hantera sina impulser- än majoriteten. Det är inte en fråga om brist på vilja eller moral, däremot är det ibland en fråga om brist på självinsikt. De knepiga personerna förstår ofta inte själva vad deras svårigheter egentligen handlar om, bara att något inte är som de skulle vilja ha det. Och om det inte handlar om dem själva måste det ju vara de andra som är problemet, dvs orsaken till de svårigheter den med komplicerad personlighet ofrånkomligen möter! Dessa kallas här och var i vården för "besvärliga patienter" vilket de naturligtvis inte är hjälpta av. Dessutom kan man ofta inte låta bli att undra om den aktuella besvärligheten verkligen ligger mest hos patienten, eller om inte "besvärligheten" snarare ligger hos behandlaren eller i sjukvårdssystemet. Bristande självinsikt, dåliga system och otillräckliga resurser alstrar samtliga "besvärlighet". I ett tillräckligt taskigt system - t ex en överbelastad psykiatrisk mottagning - är alla besvärliga i någon annans ögon, såväl patienter som personal.
Ingen kan ändra på det hen inte ser och förstår, så om ingen pratar om den verkliga orsaken till de problem som föreligger är det dubbelt kört. Strängt taget är kanske det mest kärleksfulla vi kan göra för våra medmänniskor att ge dem rak och tydlig återkoppling på deras beteenden, så att de lättare kan se sig med andras ögon. Därigenom får de en möjlighet att - kanske för första gången i sitt liv - byta till ett beteende som ger bättre utdelning i livet. Ge därför dina medmänniskor autentisk återkoppling och därmed chansen att hyfsa sitt beteende! Kanske inte alla, men de du bryr dig om. Detta sagt så finns det även varianter av personlighetsproblematik där den drabbade är väl medveten om sin del i svårigheterna och behovet av förändring, t ex vid uttalad osjälvständighet, social ängslighet och emotionell instabilitet.
Jag tar upp vanliga anledningar till att människor är ”besvärliga”, vad som menas med "personlighetssyndrom", vilka varianter det finns, vad man bör tänka på när man möter en människa med personlighetsproblematik, samt något om behandlingen.
Mer om att möta, samtala med och hantera de "besvärliga" privat, på jobbet och i vården hittar du under fliken Besvärliga människor.
En lärjunge vände sig till sin mästare och sa:
- Mästare, jag vill att du lär mig måla vackra tavlor.
Mästaren svarade:
- Först gör du dig själv vacker, sedan målar du naturligt.
Kommer inte att hända!
(Fråga min son om detaljerna...)
Om marsvin och personlighetsstörning
Efter många år med marsvin i familjen kan vi konstatera att personlighetsstörning alls inte är något unikt för människan. Vi har haft det ena marsvinet mer excentriskt än det andra. Socialfobiska, med taskig självkänsla, emotionellt instabila, impulsiva, anknytningsstörda, narcissistiska, översittaraktiga och mer därtill.
I sammanhanget kan noteras att John Cade upptäckte litiums välgörande effekt vid bipolär sjukdom 1948 efter att som ett bifynd ha observerat att marsvin blev lugnare av ämnet. Som så många andra stora vetenskapliga upptäckter gjordes även våra fynd gällande marsvins komplicerade personligheter av en ren tillfällighet. Marsvin stod inte alls på föräldrarnas agenda, men väl på barnens. I ett svagt ögonblick tog jag emellertid upp en bortslängd hamsterbur från soprummet och tänkte att en liten hamster kanske de trånande döttrarna kanske få trots allt. Väl uppackad på julafton insåg vi att en hamster lätt skulle kunna slinka igenom burens spjälor - det var en marsvinsbur! Vidare efterforskningar ledde till insikten att marsvin, liksom vi själva, behöver kompisar för att inte fara illa av ensamheten. Minst två åt gången m a o. Men eftersom de inte dör samtidigt är man fast för evigt - man behöver skaffa ett nytt innan den sista kvarvarande hinner avlida. Till slut löstes dilemmat när vi fann ett fantastiskt ålderdomshem för pensionerade marsvin utanför Norrtälje, där våra sista antagligen fick det bättre än de någonsin haft hos oss.
Vad alla bör veta om personlighetsstörning
Artikelserie i Dagens Juridik 2009, 37 sidor. Det går sällan en vecka utan att någon förtvivlad kvinna ringer eller mailar med önskemål om hjälp. Kvinnor som lever i miserabla förhållanden med narcissistiska, antisociala, missbrukande män som hotar eller slår dem förefaller vara skrämmande vanligt i vårt land än idag.
Allmänt om personlighet och personlighetsstörning
Vad menas med begreppen, och vad skiljer dem åt?
Översikt om personlighetsstörning
Tre sidor text, mycket översiktligt.
Big Five, en modell för personlighetsbedömning.
Samt egna kopplingar till DSM-IV
Hur blir man den man blir?
Några bilder med tankar om detta. I det enskilda fallet kan man sällan veta säkert.
Fyra personligheter
Fyra summariska typfall att försöka sortera rätt.
Möta och behandla personlighetsrelaterade svårigheter
Några tankar, men ingen metod! 18 bilder.
Utmärkande drag vid narcissistisk, antisocial och emotionellt instabilt personlighetssyndrom
Två sidor text med det basala.
Psykopati och antisocial personlighetsproblematik
Jo - dessa finns faktiskt. Arbetar du med människor är det bra att inse det, för att öka sannolikheten att du anar oråd i tid. 43 bilder
Narcissistisk och histrionisk personlighetsproblematik
13 bilder om det grundläggande.
Pistolhotande man
Påhittad fallbeskrivning. Om vilka uttryck en krisreaktion kan ta sig hos en person med underliggande narcissistiska och antisociala drag, när något går vederbörande emot.
Pistolhotande man
Ovanstående fallbeskrivning, nu med svarsförslag.
Farligast någonsin
Fallbeskrivning från Robert D Hares bok ”Psykopatens värld”.
Excentrisk gorillaforskare
Mycket känd sådan, här beskriven i ”En människoapa bland babianer” av Robert M Sapolsky, även känd för en
fascinerande bok om stress: Why zebras don´t get ulcers.
Are You a Psychopath? Take the Test
En video på fem minuter av Kevin Dutton, som även skrivit en mycket läsvärd bok om psykopati och de fördelar en begränsad dos av tillståndet faktiskt kan medföra i vissa situationer: The wisdom of psychopats - what saints, spies and serial killers can teach us about success. Plocka fram din inre psykopat, typ. En psykopat skulle utan betänkligheter vräka ner en oskyldig person på tågspåret för att rädda fem från att bli dödade av det annalkande tåget. Skulle du?
Borderline/emotionellt instabil personlighetsproblematik
En av de svåraste uppgifterna för oss alla är att reglera våra affekter. Vid emotionell instabilitet går det från svårt till tidvis omöjligt. Med de konsekvenser som följer, eftersom förmågan att reglera vårt inre tillstånd är avgörande för vår livskvalitet.
KABOSS-S, modifierad (11 borderlinevariabler)
KABOSS och självskattningsversionen KABOSS-S är ett berdömningsintrument som tagits fram för att underlätta utvärdering av effekten av given behandling vid emotionell instabilitet. Skalan utgår från CPRS och inbegriper symtom på ångest och depression därifrån, med tillägg av ca åtta nya variabler för att mäta borderlinedrag. Jag har här tagit mig friheten att renodla borderlinedelen, så att det f f a är just dessa drag man mäter. Det är inte ointressant att redan i inledningen av en behandlingskontakt få en bild av eventuella borderlinedrag hos sin patient.
Tips för omhändertagande av patienter med emotionell instabilitet
Några användbara tankar jag fått av kollega Göran Rydén som är fena på området.
Om att möta och samtala med den som lider av emotionell instabilitet och/eller självskadebeteende
Äntligen en smula upprättelse för denna hårt drabbade patientgrupp. Ofta dubbelt drabbad när inte ens psykiatrin förstår och bemöter dem på ett empatiskt sätt. Även männniskor med emotionell instabilitet gör så gott de kan, och det vore ju klädsamt och vårdkvalitetsbefrämjande om psykiatrins medarbetare kunde inse det och sluta tro att patienterna försöker jävlas med oss.
Paranoida, schizoida och schizotypa personlighetsdrag
Här finner man bland annat en del av de med rättshaveristiska tendenser, och säkerligen även en del med odiagnosticerad autismspektrumstörning.
Kverulansparanoia och rättshaverister
På en A4 (alla viktiga saker borde tryckas ihop till en A4, för att säkert bli lästa, men det är dessvärre inte min bästa gren).
Det är den som möter som ska backa
Osannolik berättelse av Sven Stolpe. Det måste vara personer som denna som genererar den stora efterfrågan på utbildningar om "besvärliga människor".
Historien passar väl in som exempel på narcissistisk problematik, med en trolig koppling till underliggande autistiska drag. Har man inte förmåga till kognitiv empati - vilket är själva grundproblemet vid autismspektrumstörning - blir det svårt att bry sig om andra på ett sätt de har glädje av, eftersom omtanke om andra förutsätter att man kan räkna ut vad dessa behöver och vill ha. Detta gör att personer med autistiska drag lätt kommer att uppfattas som självupptagna och narcissistiska.
Fobiska, osjälvständiga och tvångsmässiga personlighetsdrag
Inte den problematik som märks mest inom psykiatrin, men kan ibland vara nog så besvärlig för alla inblandade. Chefen lär sin medarbetare hur hen ska utföra ett visst moment, och ger sedan återkoppling på resultatet, bara för att upptäcka att hen behöver göra om proceduren nösta gång uppgiften ska utföras, och igen, och igen...
Ja, hur blir vi och våra marsvin dom vi är? Här en omtumlande bok för alla som önskar att dom blivit på något annat vis, och för alla föräldrar med diffusa skuldkänslor.
Ledtråd: det är inte alltid föräldrarnas fel."It takes a village to raise a child", som det afrikanska ordspråket säger. Problemet är förstås att inte heller vår moderna "by" alltid är särskilt lämpad för att fostra barn.
Vilka av ovanstående orsaker är den "besvärliges" eget fel? Vad ska åtgärdas med kritik? Motivation? Pedagogik? Förståelse och empati? Autentisk feedback? Hur vi ser på ett problem styr våra insatser, så det är viktigt att vi förstår rätt för att vi ska handla rätt. Vårt allra största ansvar: ta ansvar för hur vi ser?