Stress på jobbet

Livet 2.0

Om  att leva på 2000-talet och må bra ändå

Stressen på jobbet


Att hantera stressen på jobbet handlar i betydande grad om att hitta glädjen och meningen med det jag gör. När mitt arbete tillför andra något av värde, och jag själv finner det jag gör stimulerande och roligt, blir jag bättre på mitt arbete samtidigt som minsken för att jag ska hamna i utmattning och "utbrändhet" minskar. Dock är det viktigt att vara medveten om att arbetsglädje - som jag skriver mer om här - inte löser alla problem och inte medför någon garanti mot att bli sjuk på och av jobbet. Hjärnan har direkt fysiologiska behov som sömn, vila, omväxling och näring, och om jag försummar dessa blir jag förr eller senare sjuk även om jag har roligt hela vägen till sammanbrottet. Än en gång: sömnen är inte en variabel att laborera med, det är den fasta punkten i hanterandet av stressekvationen. För många är det så att så länge de sover som de ska och vaknar utvilade är läget okay och de klarar den arbetssituation de har. Men när sömnen börjar svikta är det dags att ändra på något!

En enkel triad att ha med sig: Så länge jag 

sover gott och vaknar utvilad, känner mig på gott humör utan olustkänslor samt tycker om mina medmänniskor är jag högst sannolikt inte på väg mot stressrelaterad ohälsa. Men när sömnen börjar funka sämre, jag är tröttare på dagarna, har olustkänslor och börjar känna mig omgiven av idioter är jag på väg att bli sjuk om jag inte ändrar på min situation. Stress är vår reaktion på hot, och hot har historiskt ofta kommit från andra människor. Det är därför vi blir taggiga, onyanserade och börjar tycka sämre om våra medmänniskor när vi känner oss pressade.


Jag har gett en del kurser om den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, och du finner materialet på denna flik om du scrollar ner en bit. Några av dessa filer lägger jag även in här på denna flik. Mer om arbetsglädje hittar du här.

Stress på jobbet beror inte alltid på för mycket arbete

Mycket ”stress” handlar egentligen om vantrivsel på jobbet. Då hjälper det inte att jobba mindre - du måste istället ändra på något.


”Stressen handlar sällan särskilt mycket om hur mycket du arbetar. Det handlar framför allt om hur du mår och känner dig när du arbetar.”


”Happiness is the only lasting cure for stress.”

Om stress, utbrändhet och livskvalitet 

Maslach och Leitner i stor sammanfattning. Publicerat på Dagens Juridik sisådär 2007. Maslachs forskning gav redan på femtiotalet sex faktorer som minskar risken för "burn-out": Rimlig arbetsbelastning, god kontroll över arbetssituationen, adekvat belöning, bra arbetsgemenskap, meningsfullt arbete utan stora värdekonflikter samt rättvisa och klara riktlinjer för befordran. Står sig utmärkt än i våra dagar. Här kan du läsa mer om vad hon fann.

Skydda dig själv

Alltså, egentligen behöver vi inte ännu fler råd om hur vi ska skydda oss själva mot ohälsosam stress. Vi behöver snarare färre idéer men börja göra något av det vi redan vet. Fem-sex väl valda förhållningsorder till mig själv räcker mer än väl för att undkomma stressrelaterad ohälsa om jag bara följer mina egna råd. Frågan är om problemet ibland är att vi vet för mycket, så att vi tappar bort det lilla riktigt viktiga i det ofantliga bruset? Tappar bort vår egen röst på grund av allt som stör, så att det viktigaste inte längre når fram? Här är hur som helst ett par kortfattade råd.

Använd krockkuddarna

Främsta skyddet mot stressrelaterad ohälsa är andra människor. Gott om dem, och sådana som bryr sig om dig och vill dig väl på riktigt. Om du ska samla på något här i världen så samla på människor, inte prylar!

Goda arbetsvanor, min personliga lathund

Om man ändå levde som man lär...

Hur chefen kan hantera stressen på arbetsplatsen

Denna kursbeskrivning ger en god bild av vad det egentligen handlar om och kan med fördel läsas av den som vill få en översiktlig bild utan att gå på någon kurs.

Psykisk ohälsa på jobbet

Här gjorde jag ett försök att gå igenom vilka former av psykisk sjukdom, utveclingsrelaterade svårigheter och personlighetsproblematik som egentligen är förenligt med det medarbetarskap och de prestationer man som chef har rätt att förvänta sig. Slutsatsen blev föga förvånande att alla psykiatriska sjukdomar i princip bör kunna hanteras på en arbetsplats, förutsatt att de drabbade tar emot den medicinska behandling de behöver och deltar i arbetsplatsens anpassningsansträngningar. Däremot är det högst tveksamt om medarbetare med allvarligare personlighetsproblematik kan fås att fungera nöjaktigt. Personligen skulle jag göra mitt bästa för att inte få in medarbetare med allvarligare narcissistiska, antisociala, paranoida och passivt-aggressiva personlighetsdrag. Jag skulle även fundera noga på hur pass bra en person med autistiska drag kan förväntas klara jobbet. Somliga med autistiska drag kan vara en obestridlig tillgång i kraft av hög begåvning, flit, energi och lojalitet. Andra har en tendens att under stress (alla former av motgångar och att inte få som man vill innebär stress) utveckla paranoida, narcissistiska och rättshaveristiska drag vilket snabbt gör situationen ohanterlig. Det svenska HR-mantrat är att alla dysfuntionella kan fås att fungera hyggligt om de bara ges tillräckligt med adekvat handledning och återkoppling. I helskotta heller! Bästa - ibland enda - sättet att hantera besvärliga medarbetare är att inte anställa dem.


Oavsett detta med besvärligheten kan denna sammanställning användas som en grundkurs i psykopatologi för chefer och alla andra.


Kurs om AFS 2015:4 och AFS 2001:1, kursbeskrivning

Denna kursbeskrivning ger på två sidor text en god bild av vad det egentligen handlar om och kan med fördel läsas av den som vill få en översiktlig bild utan att gå på någon kurs.

Kurs om AFS 2015:4 och AFS 2001:1, annan kursbeskrivning

Litet fylligare version av ovanstående kursbeskrivning. Som vanligt är det inte alls bara en kursbeskrivning utan också en del egna tankar om vad saken gäller. Det roliga med att skriva är att man kan få det precis som man vill ha det, vilket sannerligen inte är fallet med andras skriverier.

Annan kursbeskrivning/lathund för chefen om arbetsmiljö och ledarskap

Tappat kollen på versionerna i vanlig ordning. Men lägg en stund på att gå igenom ett par av lathundarna här, det har du igen om du har den otacksamma uppgiften att försöka få dina medarbetare leverera en god arbetsinsats utan att duka under för stressen (ledtråd: de behöver vilja göra det de gör, och där kommer du in).

Ytterligare en kursbeskrivning/lathund för chefen om arbetsmiljö och ledarskap

Vad du som chef kan göra om du vill ha med dina medarbetare på båten, och helst dra i samma ände av repet, och hålla sig friska

Lathund för chefen om arbetsmiljö och ledarskap

Nästan allt du behöver veta på åtta sidor, förbaskat bra sådana tycker författaren:) 

Lathund för medarbetarna om arbetsmiljö och ledarskap

Något utvidgad version av chefens lathund ovan ser det ut som (minns inte detaljerna här). Ter sig vara ganska lik chefens version här ovan, vilket jag tycker att den ska vara. Utbildningar för chefer i att skapa en god arbetsmiljö och hantera knepiga medarbetare borde absolut ta med även de berörda medarbetarna. Att dessa under två dagar får ta del av chefens värld inklusive hens dilemman och svårigheter skulle göra underverk för medarbetarnas förståelse för arbetsplatsen och troligen även för deras arbetsmotivation. För de allra flesta som underpresterar gör det varken för att de är autistiska eller jättenarcississtiska, snarare handlar det för det mesta om att de vet för litet om sin arbetsplats och chefens situation och därför förstår för litet för att kunna vara de goda medarbetare vi önskar. Första frågan när en medarbetare "trasslar" på något sätt: Vad är det som hen inte förstår men skulle behöva förstå. För den som inte förstår kan inte samarbeta ens om hen vill. Chefens uppgift: Informera, informera mera, informera ännu mer, ibland t o m undervisa. Varken straff, konsekvenser eller belöning alltså, utan pedagogik! 

En schysst arbetsplats på elva bilder

Lathund för dig som vill integrera AFSarna i ditt övegripande arbetsmiljöarbete och chefskap.


Många lathundar på denna sida får jag erkänna. Lathundar är dock mer attraktiva än att försöka plöja igenom och deshiffrera källorna, så denna föreslår jag att du tacksamt tar emot:)

Checklista för SAM, med fokus på OSA

Om du saknat en praktisk checklista på sex sidor med en konkret steg-för-steg-guide för hur du kan systematisera arbetsmiljöarbetet kan saknandet avslutas nu. Jag har lagt mycket möda på att sammanställa denna lathund och det finns ingan anledning till att även du ska göra det när jobbet nu är gjort.

Handledning för ett hållbart arbetsliv och undvikande av utbrändhet

Utkast till ett program jag skrev 2002 för handledning av de ST-läkare som önskade en regelbunden "strimma" i stressreducerande syfte. Kan lätt modifieras till andra yrkesgrupper.

Några tankar om att skapa en god arbetsmiljö med hanterbar stressnivå, nöjda medarbetare och goda arbetsinsatser

Några centrala tankar. Egentligen behövs det inte så mycket, bara det är rätt saker. Vilket det ofta inte är förstår man när man hör sina vänner och bekanta berätta om alla kontraproduktiva insatser många arbetsplatser bestås med. Som t ex min vän vars specialbeställda stol avsedd att hjälpa henne med hennes besvärliga diskbråcksrygg plötsligt gjordes till gemensam egendom med påföljd att hon fick sitta på vad som var ledigt för dagen. I ett större svenskt företag.


AFS, rubrikerna

Vad AFS 2015:4 tar upp.

AFS i praktiken - en manual

Så här kan man tänka och göra. Eller inte.

AFS 2015:4, grunderna

En samling bilder om vad lagen säger och hur man kan göra på arbeetsplatsen.

AFS 2001:1 versus AFS 2015:4

Otroligt komplex genomgång av dessa två regelverk och hur de relaterar till varandra. Jag förstår faktiskt inte hur jag kunde hitta tid för denna absurt ambitiösa genomgång, sammanfattning och praktiska manual för arbetsmiljöarbetet. Men är du intresserad av att implementera föreskrifterna på din arbetsplats så har du den ultimata guiden här! OBS: A3-utskrift rekommenderas.

Visionär arbetsmiljöpolicy

Förslag på arbetsmiljöpolicy och mål för vår organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Man vill ju gärna undvika onödigt merarbete, och nyckeln är då förstås att skickligt leta rätt på vad andra redan gjort och sedan plagiera detta. Världen blir faktiskt inte bättre bara för att varenda medarbetare och organisation uppfinner en massa redan uppfunna hjul gång på gång.


Just när det gäller organisationens arbetsmijöpolicy finns det dock ett stort värde i att den tas fram tillsammans med berörda medarbetare, om den ska ha minsta chans att slå igenom i praktiken. För endast de som fått vara med och välja kommer att bry sig. "If you want comittment, you must have involvement" som Stephen R. Covey påpekar.

Förslag på hemsnickrad manual för SAM inklusive OSA på arbetsplatsen

Man hamnar som arbetsmiljöansvarig snabbt i frågan om hur lydig man ska vara mot alla rekommendationer, föreskrifter och lagar. Att ge blanka fan i svensk lag är knappast ett framgångsrecept i längden, men blind regellydnad kommer sannolikt att medföra att man inte får särskilt mycket tid över för de insatser som faktiskt betyder mest för medarbetarnas arbetstrivsel och välmående. Varpå man kommer att utöva den svenska paradgrenen att inte göra någonting fel med påföljd att ingenting blir bra. Det är ibland hemskt att se hur illa det kan vara ställt i många delar av vården och på arbetsplatserna trots att alla gör allting "rätt". Eller snarare just på grund av att de gör allting "rätt". Således gäller det, som så ofta, att hitta en rimlig avvägning mellan att uppfylla lagens krav och att göra nytta på riktigt. Eller, på svenska, att ge fan i rätt saker, lagom mycket, av rätt anledning och på rätt sätt. För den som gör allt hen anmodas och förväntas göra får ett marionettliv där hen alltmer förlorar förmågan att bry sig och göra nytta på riktigt, både på jobbet och privat.

Michael Rangne

specialist i psykiatri

mrangne@gmail.com