Varje organisation har fått var sin egen underflik till den övergripande fliken "Kursmaterial", och förhoppningsvis har du nu hittat till just din utbildning nedan. Vissa dokument används i många utbildningar och har då även placerats direkt på huvudfliken "Kursmaterial", sorterade i ett par övergripande ämnesområden. Därtill har jag här samlat ett antal utbildningar, innan de blev så många att jag nödgades ävergå till separata flikar för var organisation.
Ett gemensamt drag för samtliga presentationer är att de avspeglar mina svårigheter att ta till mig hur litet man faktiskt hinner säga på ett par timmar eller ens på ett par dagar. Många presentationer innehåller över tusen bilder varav jag kanske hinner prata om ett par dussin. Jag har tröstat mig med att somliga kursdeltagare nog kan vilja ta del av ett större material inom de områden de är särskilt intresserade av. Men det finns ytterligare en anledning till det omfattande materialet - trots samma kursbeskrivning har deltagarna olika förkunskaper, behov och önskemål om vad jag ska ta upp. Det digra materialet gör det möjligt för mig att improvisera under föreläsningens gång, vilket ger en mer flexibel utbildning till priset av att både deltagarna och jag själv ibland behöver bläddra litet i materialet.
Tänk så litet man behöver läsa när man är en glad kamel! Eller är jag en dromedar (inte ens det behöver jag veta)?
Hantera och förebygga stressrelaterad ohälsa på arbetsplatsen, 2/5 2023
Jag har inte hunnit tanka in några fler filer här utan har lagt dem i tre foldrar på min Google Drive. Blippa på länkarna nedan så kommer du till filerna. Maila mig om du inte hittar vad du söker.
https://drive.google.com/drive/folders/1ykCCuYVlT4MhvVX1X1V7PfkbxdoFHiXc?usp=share_link
https://drive.google.com/drive/folders/1j5BV9tzGxjFWzuXQqenbKzjkeRhtMBUJ?usp=share_link
https://drive.google.com/drive/folders/1eOKv6LRetDOaw7-RXQxM7te1_Y6NUtUm?usp=share_link
Psykiatri för beslutsfattare, december 2022
IF Metall 18 januari 2022
Dagens schema (om det vill sig väl)
Psykiatrin, stressen, de besvärliga, de missnöjda, en bra arbetsplats, allt på en dag... är det ens lönt att börja?
Man samlar på sig under trettio år i psykiatrin... En fascinerande värld sannerligen.
Krishantering - att hantera kriser på arbetsplatsen, september 2020
Jag hade inte förstått att de flesta deltagarna skulle delta digitalt per videosändning och hade därför förberett en del grupparbeten som nu sprack. Undervisning utan att kunna följa studenternas reaktioner live är inte undervisning i mina (gamla och konservativa) ögon.
Vad kursen handlar om.
Uppdaterad version jämfört med de bilder som mailats ut, sorry. Men man kan inte låta bli att arbeta med en kurs sista veckan, det är ju då det mesta sker.
Bilderna ovan plus en hel del ytterligare bilder. Något för många får jag hålla med om, men att välja och begränsa är inte min bästa gren.
Det finns en mängd bra dokument inom området, dertta är bara ett av många exempel. Se mina sammanställningar ovan för fler förslag.
Psykiatri för beslutsfattare, 14-15 januari 2020
Här är alla bilderna, även de jag vet att jag inte kommer att hinna visa. Jag tappade i någon mån kontrollen över bilderna, så det är en del dubbletter här och var. Vilket inte bekymrar mig så mycket, det påstås att vi bara minns någon procent av vad vi läser så repetition är alltid rätt. Avsätt ett par dagar för att gå igenom materialet och boostra kursdagarna så kommer du att vara väl rustad för vad (vem) du än möter. On top, som det heter:)
En A4 om vad du anmält dig till och vad det ska vara bra för.
Förteckning över de allra vanligaste tillstånden, just de tillstånd som denna kurs tar upp.
Minikurs på två sidor. Om samtliga medborgare kände till åtminstone detta lilla vore mycket vunnet.
Många har inte ett renodlat tillstånd utan litet av varje. Vilket rör till det både för vårdgivarens förmåga att förstå vad hen har framför sig och vid tillämpandet av vårdprogram och vårdprocesser.
En informationstät vägledning i att identifiera psykisk ohälsa på arbetsplatsen eller, ännu hellre, redan vid rekryteringen. Samt något om vad som funkar på en arbetsplats och vad som inte gör det.
Även en erfaren psykiater missar ibland. Här får du veta varför.
Ett antal enkla frågor för att ge en ledtråd i diagnostiken när någon mår dåligt.
Egenhändigt hopknåpat frågebatteri för att screena för de vanligaste psykiska sjukdomarna. Helt ovetenskapligt framtaget, men enligt min mening ändå användbart så det får vara kvar tills någon övertygar mig om motsatsen.
Inga vägar fungerar i alla lägar. Vem har du att göra med, och varför är det problem? Fört när du har bilden klar för dig kan du göra något vettigt åt saken. Alla verkar vilja bli sedda av så många som möjligt så ofta som möjligt nuförtiden, men ska du kunna leda andra effektivt måste du framförallt se.
Tål att funderas över innan man bestämmer sig för att det är den misshagliga personen som bär hela skulden. Man måste veta vilken sorts besvärlighet man har framför sig innan man försöker göra något åt den. "Motivation" löser inte alla problem.
En av de svårare men samtidigt viktigaste frågorna: I vilken mån handlar de föreliggande problemen om en viss individ, och i vilken mån är det snarare något fel med systemet /organisationen där vederbörande arbetar? Somliga organisationer är så ruttna att alla medarbetare blir "besvärliga" där.
Utbilda dina patienter - alla vinner på det. Den som inget vet kan inte vara delaktig.
Samtalskonst i den högre skolan. Tekniker och metoder må ha en plats ibland, men framförallt vill en lidande människa möta någon som kan och vågar prata på riktigt - om livet, döden, meningen, kärleken, lidandet... Allt du någonsin hört, läst, tänkt och varit med om ska in i smältdegen varifrån du "kommer", så att den andre känner att hos dig finns något att hämta.
Litet grunder. Viktigast i samtalet är förmåga till närvaro, inte metoder. För hur du än gör så kommer det ändå att gå snett ibland, och då vill det till att du håller dig närvarande i samtalet, med ett ständigt öra mot processen, så att du snabbt uppmärksammar när det går snett och byter kurs. Din främste läromästare är den du pratar med och hen kan lära dig vad du behöver veta om du bara lyssnar uppmärksamhet.
Jätteanvändbar förmåga för oss alla, eftersom alla våra vänner och anhöriga hamnar i kris förr eller senare. Liksom f ö vi själva. Livet är som bekant en vandring från kris till kris, och därför är det bra att kunna stötta både andra och sig själv!
Vore det inte praktiskt att på ett par minuter kunna ta reda på om en medmänniska som har det svårt är nära att ta sitt liv? Det kan du!
Man kan faktiskt ställa till det om man är tillräckligt oskicklig. Människor är sköra, och människor som mår dåligt är ännu skörare.
Viktigast är att du gör det, men en smula kunskaper är som vanligt inte fel.
Det finns faktiskt en hel del forskning om detta, även om full enighet inte råder. Här är en kort sammanfattning. Psykoterapi handlar om att flytta en annan människa en liten bit i något avsende (känsla, tanke, handling), och vissa förhållningssätt fungerar helt enkelt bättre än andra. Och det är ju roligare att lyckas med det man håller på med än att inte göra det.
Det krävs minst en "vuxen i rummet" (för att tala med våra politiker) och är det inte patienten så återstår bara du själv.
Inte kul att lida av som framgår. De drabbade förtjänar all medkänsla och allt medlidande vi kan uppbåda. Det kunde ha varit jag!
Den som lider av emotionell instabilitet har det tillräckligt j-t även utan ytterligare påfrestningar i form av okunniga vårdarbetare som någon förståsigpåare med taskig empatisk förmåga satt en massa griller i huvudet på. De drabbade har ett lidande, som de inte rår för, och de gör så gott de kan!
Här kan det vara litet svårare att uppbåda en rimlig dos medlidande, men inte heller dessa har valt sitt predikament. Om i stort alla stora tänkare som hittills levt har rätt i vad de unisont framhäver som det viktigaste för en människas livskvalitet - att glömma sig själv för att gå upp i något större - så är de alltför narcissistsikt lagda människorna illa ute. Vilket är precis vad de är; ensamma och lidande, utan en susning om vad deras eländiga tillstånd beror på och därmed också utan en chans att ta sig ur sitt helvete. Med självupptagenhet bygger man som bekant sitt fängelse.
Många har lättare autistiska drag utan att för den sakens skull uppfylla kriterierna för autism. Det väsentligaste är förstås inte att ställa diagnos utan att förstå den man har med att göra, och här har jag listat några saker man kan ha i bakhuvudet.
Här kan du enkelt ta reda på hur deprimerad du själv eller någon du vill hjälpa är. Mycket bra att veta, eftersom den med depression inte far väl av överkrav och istället bör rådas kontakta sjukvården. Själv är inte alltid bästa dräng.
Vägledning i tolkandet av resultatet på ovanstående test.
14 frågor om grad av ångest och depression.
Hjälp att tolka resultatet av testet.
Jättebra instrument för att ta reda på hur pass långt på vägen mot manifest utmattning någon kommit. Väl där är vägen tillbaka ingen dans på rosor, så förebygg!
Ett antal frågor om dina dryckesvanor. Droger (inklusive alkohol) och psykisk ohälsa är en notoriskt dålig kombination. Om du mår dåligt har du helt enkelt inte råd att även belasta systemet med alkohol. Kan du inte låta bli på egen hand så sök hjälp.
Psykiatri för beslutsfattare, 22-23 januari 2019
Psykiatri för beslutsfattare, 23-24 mars 2017
Denna kurs var tänkt att bli en exakt upprepning av förra årets kurs, som jag då omarbetade rejält, se rutan direkt under denna. Så Blendow skickade den kursen på nytryck. Sedan fick jag ett ryck i helgen och gav mig på kursen igen, vilket jag naturligtvis inte skulle ha gjort. Kursmaterialet blev förvisso ett snäpp bättre, men dokumentationen rörde till sig ytterligare från en redan låg nivå rent ordningsmässigt. Så nu lägger jag in de uppdaterade filerna i denna ruta, övriga filer från föregående års kurs hittar du i gula fältet härinunder. Jag vet, jag borde inte ge kurser, eller åtminstone inte få ha med kursmaterialet att göra.
Psykiatri för beslutsfattare 15-16 mars 2016
Här är ett exempel på hur en kurspärm kan se ut, i detta fallet för en grundkurs i psykiatri. Den fysiska pärmen är sorterad i flikar.
Hantera och förebygga stressrelaterad ohälsa på arbetsplatsen, oktober 2017
Uppdaterad version av förra årets kurs, se ljusblåa rutan nedanför denna gröna. En del nytt har tillkommit, men annat finns bara i förra årets material så det kan löna sig att rota i båda kurserna. Därtill finns materialet från en mer renodlad AFS 2015:4-kurs nedanför förra stresskursen, dvs två rutor ned. Bara att sätta igång alltså.
Här nedan har jag samlat ett par nyckeldokument om implementeringen av Arbetsmiljölagen, AFS 2001:1 och AFS 2015:4, bl a ett praktiskt körschema för den som bara vill tuta och köra.
Nu följer ett betydande antal nyckelfiler från presentationerna högst upp. Bilderna i dessa är ju rätt små (blir så när man har sex bilder per sida), så här har jag lagt upp en del av de viktigare bilderna med mycket och därför i det lilla formatet svårläst text.
Det blev en del länkar det där... Nu följer ett par alster om hur man kan stötta medarbetare i kris och hur man kan hantera kriser i organisationen. Eftersom krisreaktioner - reaktioner på motgångar, förluster, trauma, "kränkning" osv - är så vanligt är det viktigt att chefen och orgainsationen är kompetenta inom området. För egen del tycker jag att kris är ett närmast kroniskt och existentiellt grundat fenomen och livsvillkor, det är bara orsaken och intensiteten som varierar. "Life is tough, and then you die", typ. Och med åren förskjuts perspektivet alltmer från "positivt" tänkande hit och dit till hur man kan hantera den ständigt ökande strömmen av motgångar, smällar och förluster utan att helt duka under. "Den som lever tillräckligt länge får se varje seger förbytas i nederlag" ska Simone de Beavour ha sagt på ett ungefär. Det finns material från ett antal kurser om krishantering i en av rutorna här till höger; här nedan tar jag bara med tre små lathundar.
Till sist två instrument/hjälpmedel för att vid behov få en mer detaljerad bild av hur medarbetaren mår. Båda kan fyllas i av medarbetaren själv efter en kort förklaring om vad och varför. KEDS, Karolinska Exhaustion Disorder Scale, mäter grad av utmattning. MADRS-S, Montgomery Åsberg Depression Rating Scale, mäter grad av depression. Fler skattningsinstrument finns här.
Hantera och förebygga stressrelaterad ohälsa på arbetsplatsen, oktober 2016
Viktiga bilder från presentationen i A4-format:
Övriga filer från kurspärmen :
Fördjupningskurs i psykiatri, mars 2021
Jag hann i vanlig ordning arbeta om en del av materialet en smula under andra kursdagen. Här är den allra senaste versionen. 187 sidor, antagligen bara för nördar... Det finns mycket att säga!
Lätt uppdaterad version jämfört med de bilder som mailats ut, sorry. Men man kan inte låta bli att arbeta med en kurs sista veckan, det är ju då det mesta sker.
Utbrutna bilder, finns även i totalfilen ovan.
Jättemycket roligt att botanisera i här, med fokus på besvärlighet och hantering av sådan!
Bra böcker om allt möjligt.
Några tips till främst er som arbetar i vården.
Fördjupningskurs i psykiatri, maj 2019
Fördjupningskurs i psykiatri, Januari 2018
Fördjupningskurs i psykiatri, oktober 2016
Rekrytera rätt, 2015
Stressrelaterad ohälsa och att leda med arbetsglädje, två dagar, november 2012
Stephen R Covey för ledare (återkommande)
Att hjälpa vid kris, juni 2016
AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö - hur du implementerar och upprätthåller föreskriften på arbetsplatsen, maj 2017
specialist i psykiatri
mrangne@gmail.com