Livet 2.0
Om att leva på 2000-talet och må bra ändå
Självmord och självmordstankar
Självordstankar är vanligt förekommande hos människor som mår dåligt. De allra flesta vill egentligen inte dö, de vill bara inte må som de gör. Självmord är en tänkbar lösning på problemet, dessvärre oåterkallig och till en fruktansvärd kostnad.
Här får du lära dig hur du kan ta reda på om din medmänniska är självmordsnära, och hur du då kan stötta samt hjälpa till adekvat vård. Utöver vård och eventuellt mediciner behövs det alltid en medmänniska. Du kan välja att vara den människan.
Det finns gott om riktlinjer och lathundar att tillgå för bedömning av suicidrisk. I slutändan tror jag att det är bra om man har kunskaperna i huvudet, så att man slipper sitta med en trave papper mellan sig själv och den lidande patienten. Men man kan ha hjälp av skriftliga riktlinjer för att komma ihåg vad man ska fråga om samt för att strukturera samtalet en smula. Uppgiften är trefaldig:
- Uppför dig så väl, och skapa så god kontakt, att den andre finner det meningsfullt att alls berätta något för dig. Lyckas du inte med det så faller alltihopa.
- Bedöm självmordsrisken.
- Gör något för att ändra situationen, hjälp patienten med självmordstankarna.
De riktlinjer man stöter på har ofta helt snöat in på punkt två och försummar ettan och trean. Alla tre är viktiga!
Jag tar även upp hur vanligt det är med självmordstankar och självmord, varför man hamnar där, vad den som har självmordstankar själv kan göra, hur andra kan möta och stötta en människa med självmordstankar, samt något om vårdens möjligheter.
Ofrivillig ensamhet är nog det jävligaste som finns. Varför skulle man egentligen vilja leva vidare då?
Missa inte denna klassiker!
Självmordsnära patienter
Om att bedöma risk för självmord och hjälpa den i riskzonen. Detta material tillkom av en slump. Jag skulle bara hoppa in på en föreläsning för klinikens AT-läkare och tyckte att jag behövde justera mitt material en smula. Det ena ledde till det andra, varefter alltihop spårade ur - igen. Femtio arbetstimmar, tvåhundraåttiofem Powerpointbilder, femton stöddokument och en massa te och choklad senare undrar jag vad som hände. Men för all del, det blev en helt okay föreläsning, säkert intre sämre än den hade blivit utan denna hysteri.
Vägen till förändring i livet ser ut ungefär så här: Erfarenhet -> slutsats -> motivation -> beslut -> aktion -> förändring. Fungerar inte i mitt fall, tror att det brister redan i färsta ledet. Men som sagt, användbart material tycker jag själv.
Att känna igen och hjälpa en självmordsnära medmänniska
Jättemycket kortare än den ovan. 37 bilder om just vad rubriken antyder. Rekommenderas för de som kommer i kontakt med självmordsnära människor privat eller i yrket, dvs för alla.
Den akuta psykiatriska bedömningen
Vi ska inte bara bedöma suicidrisken, vi ska även vidta dekvata åtgärder. Här är fjorton bilder med ett koncentrat om akut psykiatrisk bedömning och när patienten behöver läggas in på sjukhus.
Några tips för samtal med den som överväger självmord
Några enkla råd att ha i minne vid samtalet med den som överväger självmord som en utväg. Självmord är en form av problemlösning, och det gäller att hjälpa den andre att komma på bättre, mindre definitiva, sätt att hantera problemet (som kan vara till exempel att livet f n är outhärdligt tungt och smärtsamt).
Suicidtrappan/suicidstegen
Lathund för systematisk genomgång av livsvilja och suicidal intention. Bra kunskap för alla, även för den som inte arbetar inom sjukvården. När som helst blir vem som helst självmordsnära även bland våra privata bekanta, så det kan vara mycket praktiskt att veta hur man bedömer hur illa det är ställt med ens vän och huruvida det behövs omedelbar vård p g a överhängande självmordsrisk.
Frågor om suicidal intention
De vanligaste frågorna, samt ett par mindre vanliga. Man måste även här anpassa frågorna till den man har framför sig.
Columbia självmordsbenägenhet bedömningsskala
Ingen skattningsskala anses ha något större värde för att bedöma akut självmordsrisk. Den bedömningen kan bara göras av en kompetent människa. Däremot kan skattningsinstrument användas som hjälpmedel för att samla in relevant material för vår bedömning. Detta instrument är ovanligt användbart då det hjälper bedömaren med det i stunden allra viktigaste, nämligen att få en mer detaljerad bild av den suicidbenägnes grad av suicidal intention.
Riskfaktorer för självmord
Det finns otaliga faktorer som anses öka risken för att en människa ska ta sitt liv, mer eller mindre vetenskapligt dokumenterade. Här är en sammanställning av några av de allvarligaste riskfaktorerna.
S-risk 13
Bra sammanställning av ett antal riskfaktorer för suicid som bör beaktas vid bedömningen
Suicidriskbedömning, min egen minimumvariant
En kortfattad beskrivning (en A4) av grundstrukturen för en suicidriskbedömning i fyra steg.
Har man glömt allt annat kan man luta sig mot denna.
Jag har gjort åtskilliga försök att få till lathundar om allt möjligt som ryms på en sida. Det spricker nästan alltid, men här gick det alltså. Så ner i rockfickan med den!. Gillar du inte just denna finns det fler korta varianter längre ner på denna flik.
Kortfattad strukturerad bedömning av självmordsrisk
En sida med förslag till struktur för bedömingen i sju punkter.
Annat förslag på vad en suicidriskbedömning bör innehålla
Skriven av ST-läkare Josefin Vikström Eckevall innan hon tyvärr övergav oss för en annan stad. Jättebra, behövs inte mer i den akuta situationen.
Minneslista, suicidriskbedömning för patient som inte gjort ett aktuellt suicidförsök
Japp, ännu en minneslista:)
Hjälpreda vid självmordsproblematik
Utvidgade råd och riktlinjer.
Guide för suicidriskbedömning, omfattande
Här har jag samlat litet av varje som kan vara användbart.
Råd och rutiner vid bedömning av självmordsrisk
I detta dokument samlade jag 2012 ihop litet blandat användbart från bl a Norra Stockholms intranät och andra källor. Man kan använda valda delar utifrån läge och behov.
