Ung tjej = hög risk för att inte må bra. Den psykiska ohälsan hos unga har två- eller trefaldigats på ett par årtionden, enligt vissa undersökningar.

Introduktion till psykiatrin

Här hittar du litet av varje om psykiatrin och dess grunder: den psykiska ohälsans utbredning och rötter, terminologi, psykiatrisk undersökning, anamnesupptagning, bedömning av psykiskt status samt diagnostik.

Därtill tar jag upp en del annat psykiatrirelaterat som jag inte vet var jag annars skulle placera.

Specifika sjukdomar har jag sorterat under respektive flik. Denna sortering är f ö den stora svårigheten med att göra denna hemsida. Allt passar in på flera områden, så var jag än placerar mina filer så hör de lika mycket hemma någon annanstans. Allt är med andra ord mer eller mindre felplacerat.

Psykiatrisk terminologi 

Kompendium avsett som en introduktion till psykiatrins värld via de vanligaste psykiatriska termerna och begreppen.

Vanliga tillstånd

Sammanställning av vanliga och mindre vanliga tillstånd.

De vanligaste psykiatriska tillstånden

En översikt över de diagnostiska alternativen enligt DSM-IV.

Några nyheter i DSM-5

Denna version av DSM-5 slår igenom alltmer, och det är bra eftersom i stort sett alla förändringar synes vara förbättringar.

Psykisk ohälsa på jobbet

Här gjorde jag ett försök att gå igenom vilka former av psykisk sjukdom, utveclingsrelaterade svårigheter och personlighetsproblematik som egentligen är förenligt med det medarbetarskap och de prestationer man som chef har rätt att förvänta sig. Slutsatsen blev föga förvånande att alla psykiatriska sjukdomar i princip bör kunna hanteras på en arbetsplats, förutsatt att de drabbade tar emot den medicinska behandling de behöver och deltar i arbetsplatsens anpassningsansträngningar. Däremot är det högst tveksamt om medarbetare med allvarligare personlighetsproblematik kan fås att fungera nöjaktigt. Personligen skulle jag göra mitt bästa för att inte få in medarbetare med allvarligare narcissistiska, antisociala, paranoida och passivt-aggressiva personlighetsdrag. Jag skulle även fundera noga på hur pass bra en person med autistiska drag kan förväntas klara jobbet. Somliga med autistiska drag kan vara en obestridlig tillgång i kraft av hög begåvning, flit, energi och lojalitet. Andra har en tendens att under stress (alla former av motgångar och att inte få som man vill innebär stress) utveckla paranoida, narcissistiska och rättshaveristiska drag vilket snabbt gör situationen ohanterlig. Det svenska HR-mantrat är att alla dysfuntionella kan fås att fungera hyggligt om de bara ges tillräckligt med adekvat handledning och återkoppling. I helskotta heller! Bästa - ibland enda - sättet att hantera besvärliga medarbetare är att inte anställa dem.

Oavsett detta med besvärligheten kan denna sammanställning användas som en grundkurs i psykopatologi för chefer och alla andra.

Nybesöksjournal

Mall för vad som ska tas upp och journalföras. Det kommer nya mallar och förslag i vårt elektroniska journalsystem mest hela tiden, men grunderna förblir ändå de samma. I min ungdom hade vi cirka tolv rubriker för vår journalföring, i vårt digitala journalsystem har vi säkert minst hundra. Två talesätt gör sig påminda: "Det bästa är det godas fiende" samt "Vägen till helvetet är kantad av goda föresatser". En elakare variant på temat är Schillers "Mot dumheten kämpar självaste Gudarna förgäves", men det spar jag till allvarligare områden än övergenomtänkta men i praktiken dysfunktionella journalsystem. Jag har en egen modell med bara tre rubriker som jag ska införa när all makt äntligen fallit på mig: Då, Nu och Sedan. Och så in med det viktigaste men inte mer, så blir det litet tid över för att även prata med den drabbade.

Dagens journalföring är en anomali. Samma journal används för att beskriva patientens besvär och vård för egen och kollegornas framtida bruk, för IVO och andra myndigheters kontroll av vad vi har för oss gällande den berörda patienten och i största allmänhet, och för att patienten ska kunna ta del av information om sin vård. Detta är förstås ett problem i sin egen rätt, men när förespråkarna dessutom hävdar att det tredelade syftet inte medför behov av tvivelaktiga kompromisser eller på annat vis är problematiskt får jag behärska mig för att inte drämma till med Schiller ovan. Allvarligt talat, hur väl mår man som patient av att ta del av läkarens bedömning av vad som talar för respektive emot att man kommer att ta livet av sig den närmaste tiden? Och hur rimligt är det att tro att denna aspekt inte påverkar läkarens journalföring?

Anamnesmall

Vad vi vill veta vid ett nybesök.

Anamnesmall

Äldre version, alldeles utmärkt. Därtill info om Socialstyrelsens minimikrav på en journalanteckning.

Psykiskt status

Vad ska man vara observant på när man bedömer en patients psykiska status?

Psykiskt status

Annan version. Dög bra när jag var ung, bör duga även idag!

Psykiskt status

Utökad mall med exempel på vanliga avvikelser vid psykiska sjukdomar. Man kan lära sig mycket psykiatri av denna enda A4.

Journalmall och psykiskt status för akuten 

I Sovjetunionen för ett par årtiondens sedan fanns det bara en version av allting (statens), så t ex hade man säkert bara en journalmall inom psykiatrin. Men nu är vi inte Sovjet utan Sverige, och där bor det sådana som jag, på gott och ont.

Akut bedömning

14 bilder om det viktigaste att tänka på vid den akuta bedömningen av en patient som mår psykiskt dåligt.

Akut bedömning

Annan version. Det finns beklagligtvis ytterligare versioner av precis allting på min dator. 

Diagnostik och bedömning

39 bilder om bl a vad man bör tänka på vid den akuta bedömningen.

Lathund för akut bedömning

53 väl valda bilder :-)

Akut bedömning

Utförligare material, 76 bilder, om det viktigaste vid den akuta bedömningen.

Diagnostikföreläsning, KI, kort version

Denna föreläsning filmades 2009 för att göras tillgänglig på KI´s utbidningsweb. Högst 60 minuter var budet. 31 bilder.

Jag har aldrig försökt hitta filmen för att se hur det blev, eftersom mitt intryck är att det blev en förfärlig föreläsning. Att föreläsa när man stirrar in i en filmkamera är enormt mycket svärare än att prata till levande människor, där man ju får kontinuerlig återkoppling om hur det går.

Tentafrågor i psykiatrisk diagnostik

Ett antal multiple choice-frågor som jag skrev till de som skulle ta del av föreläsningen ovan.

Tenta i psykiatrisk diagnostik

Ett antal andra frågor, inte multiple choice, som jag skrev i något sammanhang (vilket har jag glömt).

Tentamensfrågor i psykiatrisk diagnostik och bedömning

Sex frågor, ja eller nej, som jag ombads ta fram i något sammanhang. Skulle vara intressant att höra vad en statistiker har att säga om sannolikheten för att fyra eller fem rätta svar beror på något annat än ren slump, dvs säger någonting alls om tentandens kunskaper - gissningsvis är detta test statistist sett ren galenskap. Men frågorna kan kanske vara värda en funderare.

Anamnes, status, diagnostik och skattning

Mer utförlig genomgång av grunderna (117 bilder för att vara exakt). Ganska mycket om bedömning av psykiskt status.

Psykisk ohälsa - diagnostik, orsaker och behandling

Föreläsning för sjuksköterskor under vidareutbildning till psykiatrisjuksköterskor, 2014

Diagnostik och bedömning, Uddevalla 2012

Denna presentation på 71 bilder hittade jag på datorn. Kan inte för mitt liv dra mig till minnes att jag varit där och pratat. Hoppas deltagarna minns tillställningen bättre än jag.

Frågor om hur du mår (diagnostisk screening)

Ur vetenskaplig synvinkel inte alltför solid produkt, eftersom jag här blandar ett antal screeningfrågor från SLL´s regionala vårdprogram med några egna tilläggsfrågor. Dessutom får man inte någon diagnos, bara en rimlig misstanke om vad ens illabefinnande skulle kunna handla om. Du som mår dåligt bör alltid koppla in ett proffs!

Frågor om hur du mår (diagnostisk screening)

Komplettering gällande presentation av testet ovan till den som ska göra det.

Journalmall för patient på avdelning

Min egen lathund för att sammanfatta det viktigaste gällande patienten när jag hoppar in på vår äldrepsykiatriska avdelning. Jag har samma problem som många av patienterna där, nämligen dåligt minne,

Kartor vid psykisk ohälsa, övningsblad

Psykisk ohälsa påverkar de kartor man ritar över tillvaron och en själv, och därmed också ens känslor, förväntningar och handlingar. Att förstå personens kartor kan därför vara en väg till djupare förståelse av patienten. Här får du ett övningsmaterial för eget ifyllande.

Psykisk ohälsa och jobbet

Varför är det ibland så svårt att identifiera psykisk ohälsa hos en anställd eller under rekryteringsprocessen? Vad ska man titta efter? Vilka tillstånd kan fungera väl på arbetsplatsen, förutsatt adekvat behandling och arbetsanpassning?

Om det ändå vore som i bilden "Några av de vanligaste tillstånden" ovan. Men ofta är det snarare som i bilden här nedan, dvs en oherrans röra av olika tillstånd eller drag av tillstånd. Man kan befinna sig var som helst i spektrat och ha ett stort antal diagnoser. Eller ingen diagnos alls eftersom man inte uppnår kriterierna för någon enda störning, men likväl har man ett h-e eftersom man mår skit och inget fungerar.

Med vårt diagnostiska system är det som med demokratin enligt Churchill (?) - uselt, men alla alternativ är ännu sämre.

Ovanstående multiaxiala diagnostik med fem "axlar" har utgått i nya DSM-5. Litet synd kan jag tycka, det är ett bra sätt att beakta helheten och inte bara de kliniska stymtomen. När jag läste om förändringen tyckte jag dock att det lät vettigt, tyvärr har jag glömt hur argumentationen lät.